Etikettarkiv: Örebro

Kommentarer

Förbättringar i stadsbusstrafiken efter örebroarnas synpunkter

4 kommentarer

Fler örebroare måste välja gång, cykel eller buss. Färre måste välja att ta bilen. Om vi inte lyckas med det kommer vi inte att klara miljömålen (och klarar inte jorden denna utmaning finns ingen jord att lämna över till våra barnbarn) och vi kommer inte heller att få plats i ett Örebro som om några år är 151 000 invånare. Därför är utvecklingen av busstrafiken avgörande (mer om cykelutmaningar här). Idag presenterade landstinget, tillsammans med Örebro kommun, ett antal viktiga förbättringar i stadsbusstrafiken som förhoppningsvis ska få fler att välja bussen (och göra dem som redan åker buss mer nöjda). Inriktningen är i huvudsak de förslag och önskemål som kommit från över 800 inskickade förslag (i den kampanj som tidigare varit så omdiskuterad…).

Klipper in det pressmeddelande som gått ut nedan, tillsammans med ett urval av bilderna. Längst ner länkar till annat skrivet om hur vi får fler att välja bussen.

”Nu påbörjas arbetet med att förändra busslinjenätet i Örebro för att bättre anpassa det efter örebroarnas synpunkter och önskemål. I dagens linjenät motsvarar inte resandeutvecklingen de satsningar som har gjorts. För att utvecklingen av stadstrafiken i Örebro kommun ska fortsätta krävs åtgärder både i linjenätet och i infrastrukturen.

– Många örebroare upplever att busstrafiken inte fungerar på bästa sätt idag. Ett återkommande önskemål är att samtrafiken förbättras. Genom en bättre samordning av trafiken kring en central bytespunkt kan vi skapa tryggare och bekvämare bussresor, säger Björn Sundin (S), kommunalråd med ansvar samhällsbyggnadsfrågor.

I och med det nya linjenätet införs två gemensamma bytespunkter för stadsbusstrafiken, Resecentrum och Konserhuset. Det innebär att det blir bättre möjligheter till byten mellan olika busslinjer vilket gör att trafiken kan utnyttjas mer effektivt och vi får en mer samordnad trafik.

– Det är relativt omfattande åtgärder som måste till och det går inte att göra en quick-fix på problemet. Men med den här inriktningen behöver vi inte höja kapaciteten och ändå få ut mer av den trafik vi redan kör. Resenärerna kommer att uppleva ett större turutbud, säger Jonas Karlsson (S), landstingsråd, med ansvar för kollektivtrafikfrågor.

Att göra om linjenätet är ett tidskrävande arbete där många hänsyn måste tas. Tidsplanen är väldigt ansträngd men ambitionen är att det nya linjenätet ska kunna sjösättas till vintertidtabellen år 2013/2014.

Vad händer nu?

  • Behov av förbättrad kapacitet vid Resecentrum.
  • Planering för utökad trafik vid Konserthuset.
  • Ett detaljerat trafikförslag arbetas fram.
  • Ökad samordning av trafiken vid lågtrafik.
  • Direktbuss Vivalla-Resecentrum-Våghustorget-Universitetet
  • Dessutom: Åtgärder för snabbare framkomlighet och snabbare av- och påstigning på bussen.
  • Ambitionen är att vi är klara med ny trafik till vintertidtabellen 2013/2014.”

 2010 (före valet) gjordes en jätteomläggning av busstrafiken. Den blev inte tillräckligt bra och ett viktigt skäl är att saxningen misslyckades. Tanken var att örebroare i stora områden skulle ha flera linjer att välja på in till city (enligt Luleås förebild), så att det skulle vara tätt mellan turerna. Så har det inte blivit; istället kan det komma två bussar inom tio minuter och sedan dröjer det 40 minuter till nästa. Anledningen är att Örebro tänkte fel med saxningen, se nedan:

 

Det försöker vi nu rätta till och idén är enligt nedan (observera att detta är en illustration på idén bakom förändringen, inte en exakt linjekarta):

 

 

 

 

 

 

 

Tidigare skrivet:

Från våren 2012 när Örebro kommuns politiska majoritet (S, C, KD) ”önskade” ett antal förändringar i stadsbusstrafiken

Mina tankar om vad som får fler att välja buss istället för bil

Från hösten 2011 då samtrafiken återkom på kvällar och nätter

Om trafikpolitik som helhet: ”Nejda-jag-ar-ingen-bilkramare”

Från valrörelsen 2011 (omvalet) och Socialdemokraternas 8 punkter för bättre busstrafik (det mesta är på gång eller infört…)

Kommentarer

Storstenshöjden: svar på frågor

Lämna en kommentar

Om man utgår från antalet inlägg på den här bloggen skulle man kunna tro att frågan om försäljningen av skidbacken i Storstenshöjden är den viktigaste frågan i Örebro just nu (tidigare skrivet här, här, här och här). Det är det så klart inte: att vi idag presenterade att kommunen avsätter 126 miljoner ur årets överskott till investeringar i skollokaler och äldreboenden är otroligt viktigt. Att Örebro kommun går före för att stödja människor att gå från försörjningsstöd till jobb är ännu viktigare. Att vi fortsätter utveckla skolan, förskolan och äldrevården är helt avgörande.

Men självklart är frågan viktig: för Örebro och för många örebroare är det viktigt att skidbacken och övriga Kilsbergsområdet utvecklas och är öppet för friluftsliv, idrottande och turism. I sakfrågan kring att den utpekade försäljningsprocessen med Storstenshöjden i Örebro AB avslutats kommer jag inte skriva mer eftersom företaget ifråga stämt kommunen och den rättsliga processen får ha sin gång. När det gäller anläggningen så är målet fortfarande att sälja fastigheten, kommunen vill inte vare sig äga eller driva skidbacken i framtiden.

Evelyn Schreiber har, i NA och på andra ställen, dock ställt ett antal frågor till mig om formalian kring beslutet. Jag har svarat henne och lägger ut svaren här nedan:

  1. Evelyn Schreiber frågade: ”Förhandlingar om ett förlängt avtal som förs med företaget i juni. Var finns beslutet protokollfört?”
    Svar: Det entreprenadavtal som tecknades 2009 har förlängts två gånger. Beslut om förlängning har fattats av ordföranden i Programnämnd Samhällsbyggnad i enlighet med nämndens delegationsordning Dessa beslut finns i diariet. Diskussionerna om en eventuell förlängning av entreprenadavtalet ledde inte fram till tecknande av avtal. Beslut finns således inte diariefört.
  2. Evelyn Schreiber frågade: ”Tilläggen i avtalen som presenteras för företaget den 17 juni och 2 oktober – var finns dessa tillägg protokollförda?”
    Svar: Några tillägg till entreprenadavtalet har aldrig diskuterats. Det som diskuterades mellan parterna var Storstenshöjden i Örebro AB:s skyldighet att åtgärda belysningsanläggning för att möjliggöra kvällsskidåkning kommande säsong. Då bolaget klargjorde att man inte hade för avsikt att åtgärda belysningsanläggningen kom frågan om ett driftsentreprenadavtal i ett annat läge.
  3. Evelyn Schreiber frågade: ”Ultimatum som skickas från Björn Sundins mejladress till företaget 24 oktober, 30 oktober och 2 november. Vem fattar besluten om att ställa dessa ultimatum? Var finns underlaget till besluten?”
    Svar: Avtalsförhandlingar i syfte att genomföra beslut ligger inom ramen för verkställighet. Några särskilda beslut från nämnden inför varje förhandlingssituation är således inte nödvändiga. Inte desto mindre har nämndens presidium, Hannah Ljung, vice ordförande i programnämnd samhällsbyggnad, och Behcet Barsom, presidieledamot i programnämnd samhällsbyggnad, varit i högsta grad delaktiga i förhandlingarna och de överväganden som gjorts med anledning av dessa.
  4. Evelyn Schreiber frågade: ”Nyttjanderättsavtalen som skickas till företaget 1 och 2 november. Vem bestämmer det första priset på 200.000 kr/år som presenteras för företaget 1 november? Var finns beslutet och underlaget till siffrorna protokollförda? Detsamma gäller den sänkta summan på 70.000/år som presenteras den 2 november, ett halvt dygn senare. Vem fattar beslutet om att sänka summan? Och var finns underlaget?”
    Svar: Utifrån det beslut som Kommunfullmäktige fattade 2008 har såväl förvaltning som politik försökt genomföra den affär som beslutet syftade på, trots att det köpeavtal som fanns i samband med beslutet fallit (i juni 2011). Summorna i nyttjanderättsavtalet utgår från de beräkningar som förvaltningen gjort utifrån driftkostnader (el+kapitalkostnader med mera). Något särskilt beslut om dessa priser finns inte protokollfört, avstämning har skett med Programnämndens ledning (se ovan) och med berörda tjänstemän. Att summan ändrades från att innehålla kapitalkostnader till att avse endast de faktiska driftskostnaderna är ett resultat av en förhandling mellan Storstenshöjden i Örebro AB och Kommunen.
  5. Evelyn Schreiber frågade: ”Den avbrutna köpprocessen med företaget som presenteras på Sundins twitter 7 november samt på presskonferensen samma dag. Vem fattar beslutet om att avsluta köpprocessen med företaget? Var finns beslutet protokollfört och vad baseras beslutet på? På programnämnden Samhällsbyggnads möte den 6 november beslutas det att upphäva entreprenadavtalet med företaget. Men det är inte samma sak som att avbryta köpet. Så vem har befogenhet att ta det här beslutet?”
    Svar: Den avbrutna köpeprocessen kommunicerades med Storstenshöjden i Örebro AB via telefon och mail. Beskedet var en följd av att parterna inte lyckat komma överens om villkoren för överlåtelsen och att inget köpeavtal undertecknats av Storstenshöjden i Örebro AB. Beskedet gavs av Programnämndens ledning (se ovan) efter avstämning med såväl Kommunalrådsberedning som med berörda tjänstemän. Något särskilt protokoll om detta beslut finns inte, rent juridiskt föll det ursprungliga beslutet från Kommunfullmäktige i juni 2011. Nämnden har aldrig upphävt något entreprenadavtal.
  6. Evelyn Schreiber frågade: ”Nya upphandlingar och inbjudan till nya intressenter. Var finns beslutet protokollfört? Det finns inget sådant beslut i varken Kommunfullmäktige eller Programnämnden, så vem har fattat det här beslutet och utifrån vilka premisser?”
    Svar: Jag vet inte vad du avser med nya upphandlingar. Några nya beslut i försäljningsfrågan har ännu inte fattats.
Kommentarer

Kritik är sunt, men ska jag verkligen vänja mig vid personangrepp?

5 kommentarer

Jag har full respekt för de som, av olika skäl, är oroliga för att skidåkningen i Storstenhöjden (och övriga Kilsbergen) är hotad. Jag vill också säkra skidåkningen. Jag har också full respekt för alla som vill att beslut ska gå rätt till: jag håller med om det.

När demonstranter samlas på Stortorget så går jag därför, tillsammans med Hannah Ljung (c) och Behcet Barsom (kd), ut för att möta och prata med dem som är oroliga eller har frågor. Därför försöker jag också både besvara de mail jag får och svarar på frågor på den Facebooksida med rubriken ”Rädda Storstenshöjden” som skapats (att den sidan skapats av en folkpartipolitiker och att folkpartiets anställda använder sidan som en kampanjplats bortser jag ifrån).

Men jag ska ärligt säga att jag inte mådde särskilt bra av det där. Jag mådde inte heller särskilt bra av att läsa diskussionerna om vilka ramsor man skulle använda eller vilka plakat man skulle göra.

Det är inte det att jag inte tål kritik. Tro mig, att ta emot kritik med gott humör får man vänja sig vid som ledande politiker. Och kritik är ju sunt, liksom politisk debatt och öppenhet. Men jag hoppas att jag aldrig vänjer mig vid personangrepp. Jag hoppas att det aldrig blir normalt med demonisering av personer som tycker annorlunda. Och jag hoppas att det aldrig blir okej att oppositionspolitiker på ett närmast besatt sätt jagar ett ansvarigt kommunalråd, som person.

Och det är där någonstans frågorna uppstår: Är det värt det? Måste man avskärma sig och sluta bry sig för att stå ut som ledande politiker? Är det någon som vill ha sådana förtroendevalda?

Och det är då man har svårt att undvika frågorna om vissa av oppositionspolitikernas roll:
– Några av arrangörerna kallade till demonstration på ”Tahir-torget”/Stortorget och hade sedan slagord/plakat om bristande demokrati och ramsor mot mig som person. Känns den jämförelsen smaklig?
– Flera ramsor handlade om att jag ska börja tänka, att jag behöver en demokratikurs, att jag (personligen) förstör skidbackar. Är den typen av personangrepp okej för oppositionen?

Jag vet att den där typen av personangrepp inte är representativa för de örebroare som oroar sig för skidåkningens framtid. Jag vet att de flesta av dem som är med i Facebookgruppen ”Rädda Storstenshöjden” eller som mötte upp på Stortorget inte står bakom personangrepp och övertoner. Jag vet det. Men det kändes inte bra för det.

PS
Och när det gäller sakfrågan konstaterar jag att vårt viktigaste ansvar är att förvalta skattepengarna och se till så att vi får mesta (och bästa) möjliga verksamheter för dessa pengar. Därför står vi upp för Örebro kommuns ståndpunkter i detta – vi kan inte acceptera vilka affärsuppgörsler som helst. I övrigt upprepar jag några punkter som vi pratat om (och som jag skrivit på bloggen några gånger tidigare, till exempel här och här):

Skidåkningen säkrad
– Kommunen har investerat i en anläggning som gör det möjligt att pumpa ut vatten och skapa snö. Förutsättningarna för att bedriva skidverksamhet i backen har aldrig varit bättre än denna vinter.
– Arrendeavtal med Storstenshöjden i Örebro AB gäller fram till år 2020. Avtalet garanterar skidåkning och annan friluftsverksamhet.
– Kommunen ska inte driva backen. Försäljning av skidbacken ska bli av. Kommunen kommer att gå ut med en förfrågan så att fler aktörer kan anmäla intresse.
– Vi tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Vi är inte beredda att sälja ut allmänhetens egendom till villkor som innebär ett oansvarigt hanterande av skattebetalarnas pengar.

Kort bakgrund:
Örebro kommun har sedan 2008 velat sälja skidanläggningen i Storstenshöjden till företaget Storstenshöjden i Örebro AB. Trots goda förutsättningar för skidåkning valde motparten att inte skriva under avtalet.
Örebro kommun har gjort många eftergifter i förhandlingarna men i några frågor kan inte kommunen sträcka sig längre. Några exempel:
– Längre avtalstid än 20 år är inte acceptabelt för kommunen (de 49 år som Storstenshöjden i Örebro AB föreslog i Nyttjanderättsavtalet är otänkbart).
– Om Örebro kommun ska ingå ett så långvarigt avtal om vattenförsörjning till skidanläggningen vill vi ha möjligheten att godkänna en ny part vid en eventuell försäljning. Det sa Storstenshöjden i Örebro AB nej till.

Kommentarer

Jo: försäljningen av Storstenshöjden fortsätter – och skidåkningen är säkrad

Lämna en kommentar

I korthet kan konstateras: skidåkningen är säkrad i backen (det finns ett gällande arrendeavtal fram till 2020), kommunen vill inte äga anläggningen i framtiden (försäljningsprocessen fortsätter).

Många har frågor om skidåkningen i Kilsbergen och om försäljningen av skidbacken i Storstenshöjden. En hel del missförstånd cirkulerar också och på en särskild Facebook-sida (”Rädda Storstenshöjden”) verkar det finnas en bild av att det inte blir skidåkning i vinter.

Men det finns fler frågor, så jag klipper in några frågor och svar (längst ner en text om hur kommunen uppfattat läget):

Vad var det som drog ut så på processen?
– Kommunfullmäktige fattade beslut om att sälja anläggningen till Storstenshöjden i Örebro AB hösten 2008, men på grund av att det inte fanns tillstånd att ta upp tillräckligt mycket vatten ur sjöarna för att säkra konstsnöproduktionen sköts försäljningen upp. När en ny vattendom meddelades i december 2011 fanns möjlighet att genomföra affären och från våren 2012 har Storstenshöjden i Örebro AB haft ett köpeavtal på sitt bord, som båda parter varit överens om men som företaget valt att inte skriva på.

Varför beslutade ni er för att inte sälja?
– Vi konstaterade att företaget inte har skrivit på köpeavtalet, trots upprepade – och framflyttade – tidsgränser. När Storstenshöjden i Örebro AB dessutom meddelade att de inte accepterade de villkor som Örebro kommun satte upp i det särskilda avtal som reglerar att skidbacken ska försörjas med vatten konstaterade kommunledningen att det inte fanns förutsättningar att fortsätta den pågående försäljningsprocessen. Eftersom Örebro kommun fortfarande är intresserad av att hitta en köpare som är beredd att investera och utveckla skidbacken så har en bredare inbjudan nu gått ut och alla intresserade är välkomna att presentera sina idéer och sina bud på anläggningen.

Hur påverkar det här örebroarna?
– Förmodligen inte mycket alls på kort sikt. De turer som varit gäller ägandet av själva fastigheten men oavsett vem som äger skidbacken så är driften av anläggningen säkrad genom ett arrendeavtal som tecknades 2005 och gäller ända fram till 2020. Enligt arrendeavtalet ska Storstenshöjden i Örebro AB driva skidbacken som ska vara öppen för allmänheten. På lång sikt är den viktiga frågan att hitta partners som, tillsammans med kommunen, är intresserade av att investera i både skidbacken och i övriga delar av Kilsbergens friluftsområde. Kilsbergen är en guldklimp som vi ska värna – och utveckla – så att fler får tillgång till den och så att fler jobb skapas när turismen ökar i Örebro.

Vad händer nu med anläggningen? Är nya köpare aktuella?
– Sedan tidigare har Örebro kommun annonserat efter intressenter som vill köpa (delar av) Kilsbergen Konferens och Lodge. Några av dem har även sagt sig vara intresserade av skidbacken, men tidigare har kommunen konstaterat att det pågår en separat försäljningsprocess kring den och att det därför inte var aktuellt. Efter uppmärksamheten kring skidbacken har ytterligare intressenter hört av sig som tror sig kunna utveckla området och nu arbetar tjänstemän i Örebro kommun med att diskutera med dem som lämnat bud så att kommunen hittar de lämpligaste intressenterna som kan köpa delar av konferensanläggningen och skidbacken. Inget är slutligt bestämt om hur många köpare det handlar om eller om hela området i slutändan säljs som en helhet eller som två separata delar.

Denna information skickades ut från kommunledningen, onsdagen den 7/11:
”Örebro kommun konstaterar att Storstenshöjden i Örebro AB fortfarande inte återkommit med ett påskrivet köpeavtal.

Det är uppenbart att Storstenshöjden i Örebro AB inte accepterar Örebro kommuns utgångspunkter för affären. Därför avbryter kommunen nu diskussionen om försäljning av fastigheten Örebro Garphyttan 2:24 till Storstenshöjden i Örebro AB.

Örebro kommun har gjort eftergifter i många frågor men i några frågor kan inte kommunen sträcka sig längre. Några exempel:
* Längre avtalstid än 20 år är inte acceptabelt för kommunen (de 49 år som Storstenshöjden i Örebro AB föreslagit i Nyttjanderättsavtalet är otänkbart).
* Om Örebro kommun ska ingå ett så långvarigt avtal som ett 20 årigt Nyttjanderättsavtal om vattenförsörjning till skidanläggningen krävs möjligheten att godkänna en ny part i Nyttjanderättsavtalet vid en eventuell försäljning. Kommunen kan inte ta risken att i framtiden tvingas till nya investeringar i anläggningen efter att en ny part köpt anläggningen och ställer nya krav på vattentillförseln.
* Storstenshöjden i Örebro AB har också villkorat en affär med att Örebro kommun betalar ut entreprenadersättning för tiden september – november (nära en miljon kronor). Örebro kommun har klargjort att detta erbjudande om avtal föll när Storstenshöjden i Örebro AB tackade nej till detta (i svar på erbjudandet från företagets företrädare 9/10.)

I e-post skrev Storstenshöjden i Örebro AB på söndagen: ”Storstenshöjden finner det inte meningsfullt att fortsätta dialogen med kommunen om vi inte får till stånd ett möte där både majoritet och opposition finns representerade”. Något sådant möte kommer inte att arrangeras.

Däremot vill Örebro kommun ha en fortsatt diskussion om driften av skidanläggningen i Storstenshöjden, enligt det arrendeavtal som gäller till 2020. Örebro kommun förutsätter att båda parter följer det gällande arrendeavtalet och att skidåkningen i anläggningen i vinter äntligen kan ske i full omfattning, efter att vattentillförseln säkrats.”

Kommentarer

Strategiskt viktig affär klar: Örebro kommun har tagit över Pappersbruket

Lämna en kommentar

Nu har jag, på kommunfullmäktiges uppdrag, undertecknat avtalet om att Örebro kommun köper fastigheten Pappersbruket av Lafarge. Att kommunen nu äger området och kan börja planeringen av ett vackert beläget område med blandad bebyggelse är otroligt strategiskt viktigt för Örebros fortsatta utveckling. Normalt gör vi inte en så stor sak av denna typ av fastighetsaffärer men två skäl gjorde att vi gjorde en liten ”ceremoni” runt detta: 1/ området är strategiskt viktigt och kan bli en fantastisk stadsdel i framtiden, samt 2/ i och med affären sätts slutlig punkt i en nära 110 årig del av Örebros moderna historia.

Den siste anställde på Lafarge i Örebro (Lafarge var Kartongbrukets siste ägare) är den tidigare ekonomichefen, Börje Kvarnlöf, som haft uppdraget att avveckla fastigheten. Nu är nästan alla byggnader rivna och Örebro kommun kan nu ta itu med sanering och planering av området. Till vänster visar Börje en 102-årig karta över Örebro-Skebäcks järnväg som byggdes för att (i första hand) möjliggöra papperstransporterna från Pappersbruket. Kartan lämnades symboliskt över till kommunen idag, andra (mer användbara) kartor och handlingar (som visar ledningar med mera) lämnas självklart också över.

 

 

 

 

 

 

 

 

Självklart tog vi också en mycket naturlig bild på undertecknande:

 

 

 

 

 

 

 

Nedan det pressmeddelande som skickades ut:

”- Efter beslut i Kommunfullmäktige köper Örebro kommun fastigheten för 25 miljoner kronor för att omvandla området till ett blandat område där tusentals örebroare i framtiden kan komma att bo. Ett planprogram som beskriver framtida användning av området antogs i våras av Programnämnd Samhällsbyggnad, säger Björn Sundin (S) ordförande i programnämnd samhällsbyggnad.

Mellan 1901 och 2010 producerades papper och kartong på fastigheten Pappersbruket 41, under namnen Örebro Pappersbruk och Örebro Kartongbruk. Många örebroare har genom åren arbetat på Kartongbruket/Pappersbruket och den sist anställde, Börje Kvarnlöf (tidigare ekonomichef på företaget), skrev på tisdagen under handlingarna som överlåter fastigheten och ansvaret till Örebro kommun. Sedan produktionen las ner 2010 har Börje Kvarnlöf, på uppdrag av ägaren Lafarge, ansvarat för avvecklingen av byggnader och annat på fastigheten.

– Det är kul att kommunen köper fastigheten. De har ett övergripande ansvar för samhällsutvecklingen och kan ta ett helhetsgrepp på den nya stadsdelen, säger Börje Kvarnlöf.

Uttalande från Lafarge VD Jean-Louis Touati:

”We have done the utmost to run the paper mill but we had to recognize that in the economic environment it was not anymore possible

The closure was a very difficult decision to take but we wanted to do our best from a social stand point and I believe it was the case

I am pleased to see today that the land of orebro karton bruck will be in a way perpetuing the memory of the plant since with the acquisition by the municipality it will fit the development project of the community. It is today a real satisfaction and wish all the best to this area”

Kommentarer

Örebromoderater utan koll: Denna gång om skidbackar.#fb

Lämna en kommentar

En fördel för politiker i opposition är att de inte behöver ta ansvar, de kan hitta på vad som helst. Sådant brukar i och för sig inte vara att rekommendera, eftersom väljarna i regel genomskådar politiker som inte tar ansvar och som inte bryr sig om verkligheten. Tyvärr, för Örebros utveckling, har Moderaterna i Örebro valt den allra billigaste oppositionspolitiken: de har inte koll på fakta och de tar inte ansvar.

Idag ”varnar” Moderaterna i NA för att skidåkningen i Storstenshöjden är hotad på grund av diskussionerna om försäljningen av anläggningen. Moderaterna har uppenbarligen missat att just driften av anläggningen är reglerad i ett arrendeavtal, som gäller till år 2020. Detta avtal innebär att anläggningen ska drivas och vara öppen.

(Om du vill läsa mer om diskussionerna om Storstenshöjden, har jag skrivit mer här.)

Enligt NA menar Moderaterna att ”när kommunen nu har en köpare, redo att köpa så ska ersättningen för ett par månaders outnyttjade i höst inte vara något stort problem”. Man kan i och för sig fråga sig var Moderaterna tänkte ta den miljon detta gäller: från fritidsgårdarna, från vården eller från skolan (de påstår ju annars att de ”prioriterar välfärden”).

Jag (och övriga i majoriteten) anser att det är orimligt att kommunen, i efterhand, skulle skicka med nära en miljon kronor av skattebetalarnas pengar till köparen av en anläggning (som får köpa den för 1,6 miljoner) – när anläggningen har bättre förutsättningar än den haft på länge.

Men framförallt är Moderaternas kritik lite pinsam eftersom frågan om entreprenadersättning INTE är den fråga Storstenshöjden i Örebro AB fört fram som ett hinder för köpet nu. Moderater som inte har koll på fakta har vi tyvärr vant oss vid i Örebro den senaste tiden (de vet inte hur bygglovshanteringen fungerar, de förstår inte hur lägenheter fördelas för sociala behov och de vet inte vem som har ansvaret för Återvinningsstationerna – för att ta några exempel).

Men det är trist att de är så oansvariga att de nu stämmer in i den osakliga kritik och de bisarra personangrepp som Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ägnat sig åt länge.

Kommentarer

Om köpeavtal med Storstenshöjden AB #fb

2 kommentarer

[Uppdaterat 121103] Sedan hösten 2008 har Örebro kommun försökt sälja Storstenshöjdens skidbacke till Storstenshöjden i Örebro AB. Processen har knappast varit okomplicerad (mer om det nedan), läget just nu är följande:

– Slutdatum för undertecknande av Köpeavtal har skjutits fram i olika steg, sista sluttiden var fredag klockan 16.
– Diskussioner har, de senaste dagarna, gällt formuleringar i ett Nyttjanderättsavtal som reglerar tillförseln av vatten till skidanläggningen och tidigare har det konstaterats att detta tecknas efter Köpeavtalet (som parterna var överens om i våras). Efter att Storstenshöjden i Örebro AB framfört att de önskar att Nyttjanderättsavtalet är klart innan de undertecknar Köpeavtalet har Örebro kommun accepterat detta och därför diskuterat formuleringar i detta Nyttjanderättsavtal.
– Örebro kommun vill inte skriva ett längre avtal än för 20 år. Att avtalet tidsbegränsas istället för att avtalet gäller tillsvidare, med uppsägningsklausul från båda parter skedde på begäran av Storstenshöjden i Örebro AB.
– Storstenshöjden i Örebro AB vill kunna överlåta Nyttjanderättsavtalet till annan part vid försäljning av anläggningen. Kommunen har accepterat det men vill ha möjlighet att godkänna en eventuell köpare som vill använda Nyttjanderättsavtalet.
– Örebro kommun vill egentligen ha en hembudsklausul i Köpeavtalet som gjorde att Örebro kommun kunde köpa tillbaka anläggningen om Storstenshöjden i Örebro AB ville sälja den vidare. Parterna är inte överens om det, så kommunen släppte det kravet.
– Örebro kommun har tillmötesgått Storstenshöjden i Örebro AB när det gäller kostnaderna för vattenförsörjningen. Örebro kommun har, efter krav från Storstenshöjden i Örebro AB, accepterat att kommunen står för alla kostnader för vattenförsörjningen utom de direkta driftkostnaderna (cirka 70 000 kr/år). Övriga kostnader (kapitalkostnader för tekniska anläggningar och investeringar i övrigt: cirka 2,8 miljoner kronor) bärs därmed helt och hållet av kommunen.

Några frågor och svar:
”Varför är det viktigt för kommunen att Storstenshöjden i Örebro AB skriver på köpeavtalet just nu?”
– Att vänta med avtalet innebär att vi skjuter upp ett antal frågor som måste lösas nu (eller helst för länge sedan): till exempel investering i en ny belysningsanläggning.

”Men varför har inte köp skett tidigare?”
– Den tilltänkte köparen (Storstenshöjden i Örebro AB) ville köpa anläggningen redan i juni 2011. Ända sedan dess har Storstenshöjden i Örebro AB sagt sig vilja köpa anläggningen medan kommunen pekat på att avtalet säger att det ska ske när vattendomen är giltig, vilket den blev i december. När Örebro kommun efter det erbjöd ett köpeavtal (som parterna var helt överens om) sa företaget att de inte ville köpa anläggningen. De ville istället ha en fortsatt entreprenadersättning (på cirka 3 miljoner per år) och köpa senare.

”Varför kan kommunen och Storstenshöjden i Örebro AB inte bli överens om ersättningar?”
– Örebro kommun anser det inte rimligt att betala ytterligare 3 miljoner kronor till den tilltänkte köparen om de inte gör de investeringar som de åtagit sig att göra (i avtal). Det är tänkbart att någon örebroare skulle ha invändningar om Örebro kommun, förutom att sälja en anläggning för 1,6 miljoner kronor efter att ha investerat nära 5 miljoner kronor i att säkra vattenförsörjningen till anläggningen, både skulle investera cirka 700 000 kronor i en ny belysningsanläggning och betala ytterligare nära 3 miljoner kronor till den entreprenör som redan fått ett erbjudande om att köpa den.

Så här skrev Örebro kommun i ett mail till Storstenshöjden i Örebro AB i förra veckan (ett mail som är omdiskuterat…):
”Sedan hösten 2008 har Örebro kommun försökt sälja Storstenshöjdens skidbacke till Storstenshöjden i Örebro AB. Otillräcklig vattenförsörjning stoppade affären fram till december 2011, och entreprenadavtal tecknades som gav bolaget cirka 3 miljoner kronor per år för att driva anläggningen i väntan på tillräcklig vattenförsörjning. Samtidigt har Örebro kommun investerat totalt 4 750 000 kr sedan 2010 i arbete med vattendom, ledningsdragningar och annat som krävs för att vattenförsörjningen ska fungera.

Sedan våren 2012 har ett färdigt köpeavtal legat på Storstenshöjden i Örebro ABs bord. Priset på fastigheten utgår från gjorda värderingar och är 1,6 miljoner kr. Bolaget har dock sagt att de vill vänta med försäljningen.

Nu vill Örebro kommun ha ett svar om köpet, senast den 29/10 måste Storstenshöjden i Örebro AB svara på erbjudandet. Fastigheten ska tillträdas vid det månadsskifte som infaller närmast efter Avtalsdagen. Köpeskillingen ska betalas kontant på tillträdesdagen.

I dagsläget tyder mycket på att skidåkningen även denna vinter kommer vara begränsad då arrendatorn/entreprenören Storstenshöjden i Örebro AB inte gjort nödvändiga reparationer och investeringar i belysningsanläggningen.

Örebro kommuns förhoppning är att hela den utdragna frågan om skidbacken i Storstenshöjden inom kort ska kunna vara utagerad och att skidåkningen i området därmed är säkrad framöver.

Frågan om skidbacken hänger, på grund av dessa affärer, inte ihop med arbetet med att hitta nya ägare till Kilsbergen Lodge AB.

Kommunen och Storstenshöjden AB har uppenbarligen olika bilder av vad som har sagts och vad parterna varit överens om. Nedan följer en sammanfattning av Kommunens uppfattning av sakläget.
– Ett arrendeavtal tecknades mellan parterna den 24 oktober 2005 och löper fram till och med år 2020.
– Kommunfullmäktige beslutade den 17 december 2008 att överlåta del av Örebro Garphyttan 2:7 (efter fastighetsbildning Örebro Garphyttan 2:24) till Storstenshöjden i Örebro AB (Bolaget).
– Ett villkorat köpekontrakt upprättades och undertecknades av parterna den 17 juni 2009. Kontraktets giltighet var beroende av att vattendom meddelats senast två år från avtalets tecknande. Då domen inte meddelats inom föreskriven tid var köpekontraktet ogiltigt per den 17 juni 2011.
– Bolaget inbetalade den 13 juni 2011, alltså i anslutning till att tvåårsfristen löpte ut, köpeskillingen på kommunens konto. Kommunen, som ansåg att köpekontraktet i sin nuvarande utformning, inte var giltigt, återbetalade köpeskillingen.
– Sedan mark- och miljödomstolen den 2 december 2011 meddelat ny vattendom har Bolaget erbjudits att köpa anläggningen men har avböjt.
– Arrendeavtalet har tillfälligt, under perioden 2009-06-17 t.o.m. 2012-06-16, ersatts av ett entreprenadavtal. Entreprenadersättningen var 2 990 000 exklusive moms under det första avtalsåret, därefter uppräknat med konsumentprisindex.
– Enligt arrendeavtalet ska arrendatorn under avtalstiden bl.a. svara för samtliga kostnader för underhåll och reparationer avseende liftanläggning och belysningssystem i slalombacken samt erlägga arrendeavgift.
– I anslutning till entreprenadavtalets upphörande fördes diskussioner mellan parterna om en förlängning av entreprenadavtalet tills dess att vattenförsörjningen visat sig fungera som planerat vilket beräknades till den 1 november 2012. I samband med förlängningsdiskussionerna uppmärksammades att slalombackens elbelysning är i behov av renovering.
– Bolaget erbjöds en förlängning av entreprenadavtalet från 17 juni till och med den sista oktober 2012 under förutsättning att Bolaget stod för samtliga kostnader hänförliga till renovering av belysningsanläggningen, en kostnad om ca 700 000 kronor. Bolaget lät via sitt juridiska ombud meddela att bolaget inte var berett att bekosta belysningsanläggningen. Något entreprenadavtal sändes därmed inte till motparten för undertecknande.
– Bolaget erbjöds (2012-10-02) en förlängning av entreprenadavtalet från 1 september till och med den sista november 2012, under förutsättning att Bolaget stod för samtliga kostnader hänförliga till renovering av belysningsanläggningen. Bolaget avvisade det erbjudandet. Något entreprenadavtal tecknades därmed inte.
– Örebro kommun har sedan 2010 investerat totalt 4 750 000 kr i arbete med vattendom, ledningsdragningar och annat som krävs för att vattenförsörjningen ska fungera.

Från Örebro kommuns sida önskar vi därför tydliga svar från Storstenshöjden AB och före den 29/10 förväntar sig Örebro Kommun ett påskrivet köpeavtal från Storstenshöjden AB. I annat fall anser Örebro kommun att diskussionen är avslutad.”

Kommentarer

Vad är minst viktigt: verksamheten för barn eller investeringarna för jobb?

2 kommentarer

Jag inledde just debatten om budget 2013 för Samhällsbyggnadsområdet, ett område som både moderater och folkpartister vill skära ner rejält på. Det kommer att drabba verksamheter för barn och unga eller verksamheter som lägger grunden för nya jobb och ett fortsatt växande Örebro. Återstår att se om dessa partier vågar föreslå nedskärningar på något konkret…

Ungefär så här sa jag i talarstolen:

Några exempel:
– Vi fortsätter det framgångsrika Sommarpaketet, som gett möjlighet för barn och unga – och deras familjer – att få upplevelser under sommarlovet som de inte skulle haft råd med annars.
– Vi fortsätter utöka öppettider på fritidsgårdarna: bland annat i Vivalla, i Glanshammar, Tysslinge och Östernärke.
– Vi börjar på allvar med tillsyn av bland annat bygglov, som vi måste göra enligt lagen. Det innebär att vi kontrollerar ventilation, byggfusk, tillgänglighet i lokaler och mycket annat.
– Vi förbättrar busstrafiken och fortsätter förbättra för alla örebros cyklister, bland annat genom fler huvudcykelstråk, bättre underhåll på cykelvägar och bättre cykelställ.
– Vi fortsätter arbetet med Truckstop, som förhoppningsvis kan invigas under 2013.
– Vi inviger Tegelbruket där ungdomar från hela kommunen kan få en aktiv fritid.
– 500 000 kronor avsätts till medborgarbudget i Vivalla
– Målet om fem nya konstgräsplaner mellan 2011 och 2015 står fast: minst en per år ska anläggas fram till år 2015. Vilka planer som får konstgräs presenteras under hösten.
– Vi kommer att se över kommunens stöd till idrottsrörelsen så att fördelningen är rättvis både mellan föreningar och mellan idrotter.
– I början av 2013 görs en översyn av stödet till elitidrotten.
– Vi ska underlätta för de, mestadels tjejer, som ägnar sig åt hästsport.
– Vi ska stärka Örebro som logistikcentrum i Skandinavien: bättre kommunikationer, bättre service, fler lager och fler jobb.
– Vi börjar bygga moderna och effektiva vindkraftverk – eventuellt även solenergi – tillsammans med bland annat Kumla kommun, och andra aktörer.
– Vi fortsätter göra fler naturområden tillgängliga för örebroarna, både vuxna och barn.

Samhällsbyggnadsområdet handlar i korthet om två frågor:

För det första: Hur kan vi använda våra gemensamma skattepengar till bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, kulturskola, idrottsanläggningar och mycket annat så att vi därmed skapar ett så tryggt, utvecklande och attraktivt Örebro som möjligt?

Och, för det andra: Hur bygger vi Örebro så att det skapar bästa möjliga förutsättningar att växa och ge nya resurser just till fritidsgårdar och föreningsbidrag, men också till skola, förskola och omsorg?

En del oppositionspartier vill spara rätt mycket på Samhällsbyggnadsområdet:
Vilket av det jag nämnde nyss är det som ska tas bort?

Är det verksamheten för barn? Eller är det investeringarna för att öka tillväxten och skapa nya jobb?

Låt mig ta två tydliga exempel:

En del säger att vi lägger för mycket pengar på gator och asfalt, men verkligheten är en annan. Den ökade befolkningen innebär att nya bostadsområden kommer att byggas och fler människor kommer att cykla på våra gator:
– I jämförelse med Linköping, Västerås, Jönköping, Gävle och Karlstad så lägger Örebro mindre pengar på underhåll av gator (2011). (Linköping 38 mnkr, Västerås 53 mnkr, Jönköping 34 mnkr, Gävle 62 mnkr, Karlstad 52 mnkr och Örebro 32 mnkr). Och då växer Örebro mer än de övriga…
– I jämförelse med Norrköping och Västerås så lägger vi mindre pengar på investeringar i park och grönytor (2011). (Norrköping 19 mnkr, Västerås 12 mnkr och Örebro 9 mnkr).
– Vi börjar komma ikapp: Genom majoritetens tilläggsbudgetar 2011 och 2012 la vi mer pengar på underhåll av gator. Men oppositionen sa, och säger, nej. 23 % mer än förra mandatperioden. (23 % ökningen är skillnaden mellan 2010 års siffror och 2011/2012.)

Det andra exemplet: En fullstor fotbollshall för att stärka fotbollen, för att stärka Vivalla. Och för att locka fler besökare till Örebro.

Vi går vidare med arbetet med att skapa en fullstor fotbollshall Vivalla – den första i Mellansverige som kommer att ha publikmöjligheter.

Några ord om varför detta är viktigt för tillväxten: När Örebro ökar med 1600 personer/år ger det cirka 75 miljoner kronor per år. Varje ny skattebetalare ger cirka 50 000 kronor.

Idag omsätter turismen i Örebro över 2 miljarder, lika mycket som Linköping och Norrköping tillsammans. Om det ökar till 2,5 miljarder ger det ytterligare 40 miljoner i skatteintäkter och 350 nya jobb i regionen.

Kommentarer

Ökad tillväxt ger fler jobb ger bättre välfärd. Men (M) har ingen koll.

Lämna en kommentar

Hade nyss ett inlägg i Kommunfullmäktiges debatt om budgetförslag för 2013. Jag pratade om hur tillväxt och nya jobb lägger grunden för välfärden. Och hur bra det vore om vi hade en bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Jag hade tre minuter på mig och hann verkligen inte med allt, men här nedan följer det alldeles för långa underlag som jag knappt använde… Så jag lägger det här…

Det är en tydlig budget som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår Kommunfullmäktige besluta. Tydliga satsningar som bidrar till ökad tillväxt: när fler får jobb får vi mer resurser till välfärden. När föräldrarna kan gå till jobbet skapas också resurser för att barnens dag på förskolan eller i skolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik.

Om vi inte gör dessa viktiga tillväxtsatsningar, gröper vi ur välfärden. Steg för steg minskar möjligheterna att förbättra vården, skolan och omsorgen i Örebro.

Det finns ett skäl till att vårt första Strategiområde heter Hållbar tillväxt. Det handlar inte om att vi bara bryr oss om kommunens ekonomi. Men en stabil ekonomi som växer lägger grunden för välfärdssatsningarna.

Därför är det allvarligt att vi inte kan ha en bred enighet kring de viktiga tillväxtsatsningar som Örebro står inför. Den splittrade oppositionen lägger förslag som är omöjliga att förena, och steg för steg urgröps förtroendet för Örebros förmåga att fortsätta växa. Därför är oppositionens splittring och tillväxtfientlighet ett allvarligt problem för ett växande Örebro.

Om vi lite förenklat räknar med att varje person som flyttar till Örebro och som har ett jobb bidrar med cirka 50 000 kronor till den gemensamma välfärden så måste man omvänt också påminna om att uteblivna insatser för ökad tillväxt, fler jobb och fler örebroare har ett pris.

– Medan vi inför en ”etableringsgaranti” som innebär att företag ska få kontakt samma dag, träff inom en vecka och få en tydlig plan upprättad inom en månad, så är oppositionen inte ens överens om de vill ha ett näringslivskontor.

– Medan vi vill att Örebro ska bidra ännu mer i samarbetet med närliggande kommuner för att utveckla Örebro som ett ledande hållbart logistikcentrum i Skandinavien raljerar några oppositionsföreträdare om att detta inte skapar ”riktiga” eller ”bra” jobb och så röstar de emot och försenar tillväxt- och miljösatsningen Truckstop.

– Medan vi låter kommunen och de kommunala bolagen gå före både i att skapa jobb, att utveckla den gröna tillväxtsektorn och att ge nya möjligheter åt dem som står riktigt långt från arbetsmarknaden då säger flera oppositionspartier nej, nej och vill att kommunen ska vara passiv.

Tillväxtfientligheten har ett högt pris. Och oenigheten har ett ännu högre pris.

Moderaterna är det ledande oppositionspartiet. Och även om de inte förmår samla oppositionen så säger de sig vara för tillväxt och nya jobb. Och det är bra.

I Moderaternas budgetförslag kan man läsa mycket om vad regeringen gjort. Faktiskt upptar det hela en åttondel av deras budgethandling. 5 av 38 sidor i Moderaternas budgetförslag (då räknar jag bort de 7 sidor som är kopierade rakt ur SKLs ekonomiska bedömning samt de 4 helt blanka sidorna).

När det kommer till hur man ska förbättra näringslivsklimatet och bidra till att nya jobb skapas är det dock lite mer tunnsått. På cirka en sida beskrivs att ”Örebro ska bli en av Sveriges företagsvänligaste kommuner”. Låter ju bra och intressant.

Men det är tunnsått på konkreta förslag för ökad tillväxt och fler jobb. Och det är tråkigt: vi behöver skapa fler jobb i Örebro och vi behöver ha bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Då vore det bra om Moderaterna presenterade konkreta förslag som vi faktiskt skulle kunna enas om – och genomföra. Tyvärr är det inte så. Det Moderaterna föreslår håller inte:

– Flygplatsen ska byggas ut. Tyvärr berättar inte M att deras två samarbetspartier, FP och MP, vill lägga ner flygplatsen. Hur stor är chansen att M lyckas vinna den kampen när deras tre helt olika budgetar ska bli en?

– Sedan vill M uppmuntra entreprenörskap i skolan. Klokt förslag, som Örebro ju jobbar med. Idag. Men inte om MP får bestämma: de vill ta bort pengarna från detta. Så när M ska enas med MP: vad blir kvar då?

– Självklart är det bra att Moderaterna säger att de vill få företagen att trivas bättre. Om det inte vore för att Moderaternas samarbetsparti MP vill lägga ner ”Näringslivskontoret” i Örebro kommun. Hur vill Moderaterna göra med det?

Moderaterna räknar upp 11 punkter som utgör ”Moderaternas punkter för fler jobb i Örebro”
Om vi räknar bort de förslag som de inte ens är överens med Folkpartiet och Miljöpartiet om så återstår 8 punkter.
Av dessa är 3 redan verklighet eller återfinns i budgetförslaget från S, C, KD.

Då återstår 5 punkter: 4 av dem handlar om kommissioner, delegationer och grupper som ska göra en massa bra saker – som redan görs. De kommissioner, delegationer och grupper som enligt Moderaterna ska skapa nya jobb ska göra ett jobb som det redan finns ansvariga som jobbar med.

På vilket sätt några nya kommissioner, delegationer och grupper gör detta bättre framgår inte av Ms budgethandling, förutom så klart att kommissioner, delegationer och grupper i sig själva säkert genererar en hel del jobb. Så några fler kommunanställda kan det säkert bli…

Men det återstår en punkt: ”Handläggningstiderna för bygglov ska vara kortare än 14 dagar”
Det låter ju bra. Självklart vill vi inte att vare sig byggare, privatpersoner eller företag ska vänta onödigt länge på bygglov.

Men hur ska det gå till? Går det?

Jag säger inte att det här är moderaternas viktigaste jobbförslag, men de lyfter ändå fram det och på något sätt blir det väl ändå ett test på vad som finns bakom orden. Finns det någon verkstad bakom pappren?

Två kommuner har tidigare fått beröm av Svenskt Näringsliv för att de hanterar bygglov snabbt: Nybro och Övertorneå har tidigare fått beröm för att de själva påstått att bygglov ges inom några få veckor. (Det är vad de själva säger, någon mätning har inte gjorts…)

Går det att korta handläggningstiderna till två veckor?

Jag läste på postens hemsida och de lovar fortfarande att brev kan komma fram dagen efter, som snabbast. Så om kommunen skickar ett brev för att fråga grannarna till ett nybygge om de har något att invända, och det bör man ofta göra, påpekar Boverket: ”Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.” Om man inte hör grannarna när så krävs upphävs alltså beslutet om det överklagas. Och det vill varken privatpersoner eller företag.

1. Så låt oss säga att Örebro kommuns handläggare är snabbare än Blixten McQueen. Samma dag som bygglovsansökan kommer in så kopieras papper och skrivs handlingar så att grannarna dagen efter får se ansökan. Då har det gått en dag.
2. Sedan är det väl kanske rimligt att grannarna har någon vecka på sig att svara. Egentligen kanske två, men det går ju inte om garantin säger tvåveckor till bygglov. Så efter en veckas respit skickas handlingarna tillbaka, posten klarar det ännu en gång på en dag.
3. Då återstår hela fem dagar för resterande handläggning av bygglovet. Och då har jag inte räknat in helgerna.

Nå, går det? Nej det gör det ju inte.

Numera lovar de tidigare ”föregångarna” Övertorneå t ex bara att det tar max 4 veckor. Lagen ändrades nämligen våren 2011… Men det har nog Moderaterna i Örebro kanske glömt att ta hänsyn till…

Och möjligen är det någon liten skillnad i antalet bygglovansökningar i Örebro och i Övertorneå. Möjligen.

Som sagt: jag säger inte att Moderaternas bygglovsgaranti är det viktigaste förslaget de har för att skapa jobb. Men det är det enda förslag som är unikt: som ingen annan fört fram. Och det finns ett skäl till det: det är nämligen inte möjligt att genomföra.

Moderaternas jobbpolitik består av andras förslag;
det består av kommissioner, delegationer och grupper;
samt av en orealistisk garanti som mest visar att de inte förstått vad de skriver om.

Bakom Moderaternas papper finns ingen verkstad. De tycks inte ens veta fakta bakom sina förslag. Och det är nästan lika allvarligt som att de inte förmår samla oppositionen bakom en tillväxtvänlig inriktning.

Kommentarer

Vi vet att det kan bli trångt – men buss/cykel ska ha förtur

Lämna en kommentar

Självklart inser vi som är politiskt ansvariga för trafik och stadsplanering att det får konsekvenser när vi gör om på gator, cykelbanor och gångbanor. Just nu är en del upprörda över ombyggnaden framför de nya bostäderna på gamla Vasaskolan (NA skriver om det här). För det första ska man konstatera att problemen nu ju består av att all trafik i högerfilen är avstängd under ombyggnaden, när det är klart kommer det (så vitt vi kan bedöma) fungera bra. Men som sagt, självklart kommer det att märkas: när bussen stannar kommer bilarna som kör i högerfilen också vara tvungna att stanna (eller byta fil).

Anledningen till ombyggnaden är att vi behöver bredda trottoaren/göra cykelbana så att vi förbinder det nya kvarteret med Hertig Karls allé. Dessutom behöver vi skapa en angöringsplats för dem som bor i huset (flyttbilar och andra kan inte köra in på gården, parkeringsdäcket håller inte för så tunga fordon).

Och när vi gör det passar vi på att skapa en bättre busshållplats som kan korta restiderna för de största busslinjerna i Örebro (linje 1 och 2). Genom att skapa busshållplats i högerfilen räknar vi med att spara viktig restid på en busslinje som idag tar alldeles för lång tid.

Och självklart påverkar detta framkomligheten de tider på dagen då det är mycket trafik på sträckan. Men som jag sa till NA: någon måste vänta hur vi än gör och då väljer vi att prioritera bussen (som normalt har cirka 20 gånger fler passagerare än de flesta av de bilar som får vänta).

De flesta inser såklart att de åtgärder vi genomför inte görs på rent jävelskap, de är noggrant utredda och grundar sig på politiska beslut som fattats i total enighet (i Översiktsplanen står till exempel: ”Hållplatser ska utformas som körbanehållplatser där det är möjligt.”).

Det innebär självklart inte att alla håller med om just denna åtgärd, och faktum är så klart att en del av de åtgärder som är nödvändiga för att göra busstrafiken snabbare och göra det lättare att gå och cykla innebär inskränkningar i biltrafiken. Men likväl måste vi göra mycket av detta: idag sker varannan resa med bil (bara varannan resa sker med gång, cykel eller buss, sammanlagt). Det är inte hållbart i en kommun som växer som Örebro gör (med cirka 1700 invånare varje år). Vi kommer helt enkelt inte ha plats för lika mycket biltrafik i framtiden: mer måste styras om till hållbara transportsätt.

Den nuvarande politiska majoriteten har ingen ambition att stänga av gator (snarare tvärtom: vi kommer att föreslå att ett antal gator som idag är stängda för biltrafik öppnas) men om biltrafiken ska kunna få plats tillsammans med buss, cykel och gångare måste hastigheterna sänkas, därav hastighetsbegränsningar till 30 km/h och en del av de andra förändringar som görs.

Frågan är inte om vi ska göra förändringar som styr över trafik från bil till buss/gång/cykel: frågan är vilka åtgärder vi ska använda och vilka som har effekt. Och självklart är jag/vi intresserade av att höra mer om örebroarnas idéer.